Om katters beteende och övernaturliga förmåga / Cat’s supernatural abilities

DSC_9921_1200 DSC_9947_1200

Jag har börjat läsa och lära mer om katters beteende och om djur i allmänhet, tycker det är ett så spännande – och för mig nytt – område.  Vad det gäller katters beteende så är det ett hitintills ganska outforskat ämne, som forskarna inte vet särskilt mycket om även om det kommer mer och mer forskning på området. Tidigare bloggade jag om bl.a. katters självläkande förmåga och skrev om hur katter kan spinna för att lugna sig själva och även läka sig själv genom spinnandet. De producerar ett lågfrekvent ljud som ligger mellan 27 och 44 hertz, och detta ljud har visat sig vara läkande på vissa skador, framför allt frakturer. Det verkar ju som att de besitter någon typ av övernaturlig och helande förmåga.

En annan spännande sak är att katter sägs kunna känna på sig saker eller vara tankeläsare. I en artikel läste jag om katt och hundägare som berättat om att deras djur tycks veta när ägaren är på väg hem (de kan då sätta sig och vänta vid dörren eller grinden). Många katter verkar också känna på sig när det är dags att åka till veterinären eller när man ska öppna kylskåpet och ta fram något gott till dem.

Kanske är det så att katter är särskilt känsliga för subtila signaler och förändringar i omgivningen, att de helt enkelt har ett väl utvecklat sjätte sinne. Skeptiker menar att förklaringen ligger i att katter är experter på människans rutiner och lär sig att känna igen våra beteendemönster. Vi ger ifrån oss sensoriska signaler, ofta utan att vi själva vet om det, som ger ledtrådar om hur vi kommer att agera eller reagera. Men det finns även situationer som kattägare och forskare finner svårt att hitta någon vettig förklaring till.

Forskaren Rupert Sheldrake ger ett spännande och anmärkningsvärt exempel på en katt med övernaturlig förmåga som fanns hos ett engelskt par. Deras katt närmade sig alltid telefonen när husse ringde, så att frun i huset visste att det var han, eftersom katten annars var likgiltig inför telefonen (om det var någon annan som ringde). Ibland kunde katten t.o.m. få upp luren med tassen och jama så att husse hörde det i sin telefon! Sheldrake har en klar uppfattning om att det starka band, som uppstår mellan katter, hundar och deras ägare ligger långt bakom all vetenskaplig förståelse.

IMG_1972_1200

Kasper tar sig god tid att lukta på allting

Katter har ett väl utvecklat luktsinne. De kan avgöra vad de tycker om en människa (och hur den mår?) samt hur de ska närma sig den genom att lukta på den och fångar då upp en massa information om människan i fråga.

DSC_9782_1300
Kasper är en riktig livsnjutare som gillar att lapa sol och som tycker om människor (om de inte är alltför högljudda), men hatar däremot regn och blåst (och visar det med stort missnöje, som t.o.m. gör att en får lite dåligt samvete). Men gillar han något så buffar han med huvudet mot det, vilket innebär att han har förtroende för det eller att markera att det tillhör “hans revir”. Katter gör så för att sprida sin doft, så att de liksom vet var deras revir börjar och slutar.
Man ska inte stirra en katt för länge i ögonen. Det kan de uppleva som fientligt och det kan då hända att de blundar. Då tror de att den som stirrar den i ögonen inte ser dem, att de blir osynliga (eftersom de inte själva ser :)
Kommer en katt hem och radar upp fåglar och möss som den tagit, så ska man inte misströsta. Den ser bara sin matte som en liten kattunge som har svårt att själv fånga in föda, och vill hjälpa den på traven lite (läste jag i en bok om katter)

DSC_9790_1200

This post is about cat behavoir and cat’s supernatural abilities.

Ayurveda, Triphala, Manuka honung och Vedisk litteratur

IMG_2347_1200

Jag har levt med ett ‘Ayurveda-tänk’ i bakhuvudet i perioder, till och från sedan 2005 då jag läste en helgkurs i ämnet och därefter en massa litteratur i området (inte minst Chopras ‘Perfekt hälsa’), samt försökte praktisera vad jag då hade lärt mig. Det gick väl lite sisodär och yoga är något som jag fortfarande inte fått in som någon rutin i min vardag men skulle vilja. Men har dock insett mer och mer att det är ett system som känns klokt och som allt som oftast stämmer, för mig i alla fall. Försökte länge och väl förstå hur man som västerlänning skulle kunna tillämpa ayurvediska vanor i sin vardag, något som kanske inte alltid är helt lätt eftersom Ayurveda är ett 5000-6000 gammalt kunskapssystem om hälsa eller egentligen – om livet. Det härstammar från Indien och livsstilen där ser ju lite annorlunda ut, på många håll i alla fall. Idag definieras Ayurveda som ett sätt att hjälpa oss hitta tillbaka till vår ursprungliga balans och lära oss påverka våra liv till det bättre. Att vårda vår mentala och själsliga kraft har lika stor betydelse för vårt välmående som livsstil, kost och motion enligt ayurveda.

Som Vata-Pitta person (läs mer här om Ayurveda) var det en hel del jag behövde tänka på i mina dagliga rutiner, framför allt att ta mig tid till mer stunder av stillhet, noga med sömn (Vata är en rörlig person med ett rörligt sinne, tar in mycket men också svårare för att få ro – ev. lätt neurotisk, ‘pitta‘-personligheter är mer av det uthålliga slaget och kan, om det slår över, bli beroendepersonligheter och inte ovanligt – bli arbetsnarkomaner. Kapha är mer av en ‘seg’ personlighet – för mycket kapha kan innebära att man liksom stagnerar, en del får problem med övervikt, bli för stilla, får lättare för depression osv. Kombinationer av dessa är vanligt, men oftast har man mer av något) Tid på dygnet och årstider delas också in efter doshorna på olika sätt, det kan man känna av, vid olika tidpunkter på dygnet.

Enligt ayurvedan ökar ‘pitta’-doshan på hösten och det lämpar sig med kalla och lätta födoämnen. (på vintern däremot varma) Jag köpte ‘Triphala‘ – ett ayurvediskt kosttillskott som jag också tagit förr om åren, och som återställer balansen i kroppen (och är samtidigt som en mild, snäll detox) Triphala balanserar vata och passar utmärkt för att rensa ut gifter från matsmältningssystemet. Om man använder det under en längre tid har det en rengörande effekt och frigör gifter på en djupare nivå.

IMG_2413_triphala

“Literally meaning “three fruits”, Triphala is a traditional Ayurvedic herbal formulation consisting of three fruits native to the Indian subcontinent: Amalaki (Emblica officinalis), Bibhitaki (Terminalia belerica) and Haritaki (Terminalia chebula).” 

Manuka-honungen bredvid införskaffades också. Världens nyttigaste honung – från Nya Zeeland, som tar kål på bakterier likt pencillin. (den svenska motsvarigheten Ljunghonung ska vara nästa lika bra!) Men på många håll ‘fuskas’ det med denna honung, så se till att få ett bra märke som garanterar kvalitet, annars kan den späs ut med sirap eller något annat. Comvita har fått en kvalitetsstämpel på sig, enligt ett test jag läste för en tid sen, medan väldigt många märken underkändes.

Det har kommit väldigt mycket litteratur om Ayurveda, de senaste fem åren. Från att ha varit så gott som okänt för allmänheten har det under de senaste åren skrivits kokböcker, livsstilsböcker, och en mängd artiklar på ämnen om hur en kan tillämpa Ayurveda i vardagen, vilket ju är kul.

janesh_ayur i-det-sista-regnet

En som blivit känd på området är t.ex. Janesh Vaidya för sin bok ‘Maten är min medicin’ som är en vegetarisk kokbok baserad på ayurvedan. Vaidya är yogapraktiker och presenterar klassiska recept och nya rätter – Sverige möter Indien –  i soppor, sallader, gratänger, curryrätter osv. Inom ayurvedan handlar det ju om att äta efter sin kroppstyp och många av recepten har kompletterats med tips vad man kan tänka på, eller vilken råvara man kan byta ut mot en annan, om man har en viss kroppstyp. Han har även kommit ut med boken ‘Yoga är min terapi’ och en barndomsskildring: ‘I det sista regnet’. Den sistnämnda boken har jag, men har inte hunnit läsa än, så recension uppkommer någon gång framöver.

Bokrecensioner oktober / Bookreviews

Adjö, det ljuva livet
av Camilla Henemark med Carina Nunstedt

adjo-det-ljuva-livet
Det här är en biografi som jag hade sett på bokhandlarnas hyllor, men inte direkt tänkt att läsa, förrän jag hörde intervjun med Camilla Henemark i Värvet i augusti. Hon har och har haft ett helt otroligt liv – ett berg-och-dalbane liv som nog saknar motstycke. Hennes historia känns.. så osvensk som det bara går. “Hon åker expresshiss mellan samhällets källare och takterass.” Hon var en av Sveriges första svarta fotomodeller och kort därefter medlem i Army Of Lovers. Hon var en ‘scandal beauty’ som drog löpsedlar var hon än drog fram – alla ville ha en del av la Camilla när hon stod på topp. Alla flockades runt henne, från idrotts- och popstjärnor till topparna inom politik och näringsliv och hon var själv aktiv inom politiken en tid. Hon berättar om sina många förhållanden med kända män (och kvinnor) och inte minst det omdiskuterade med Kungen, vilket gör att man får en minst sagt… ny bild av honom efter att ha läst denna!
Till slut slut hinner verkligheten i kapp Camilla och under 2000-talet går det utför. Hon faller rakt ned till samhällets botten med en tillvaro kantad av hemlöshet, psykisk ohälsa och självmordplaner. I vuxen ålder blir hon också diagnostiserad med ADHD och PMSD, vilket äntligen ger henne en förklaring till många av de problem hon brottats med under livets gång. Problemen med Sveriges psykvård tas också upp i en rak, ärlig och hemsk (!) skildring. Faktum är att Camilla är en så oerhört intelligent och kunnig person inom så många områden, under fasaden, alteregot ‘La Camilla’ och hon beskriver det själv som att hon har olika delpersonligheter.
Efter att ha hört intervjun med Camilla i Värvet från augusti i år och efter att ha läst den här boken, är det nästan omöjligt att inte finna sympati för henne. Hon har blivit mobbad och utanför, sviken oerhört många gånger. Hon är rak och ärlig och oerhört generös som människa, trots att hon lurats så många gånger av de hon trodde stod henne närmast – och trots det, tror hon på det goda efter allt som hänt. Svårt att inte bli mäkta berörd av denna bok; det är mycket att ta in preecis hela tiden och jag var tvungen att ta pauser många gånger under läsandet, även om det också var svårt att lägga ifrån sig boken. Rekommenderas starkt! (och även Värvet-intervjun med henne)

Gatukatten Bob
av James Bowen

gatukatten-bob
En fantastisk bok, efter en sann historia om hur James Bowen hittar en skadad, röd gatukatt ihopkrupen i huset där han nyss fått en träningslägenhet. Katten visar sig få en stor betydelse i hans liv. James lever som uteliggare på Londons gator och det sista han tycker sig behöva är ett husdjur. Men ändå kan han inte låta bli att hjälpa den fantastiskt intelligenta hankatten, som han döper till Bob. Inom kort är de två oskiljaktiga och James har funnit sin kanske bästa vän, ja någon att leva för. Han känner ansvar för Bob och börjar då ta bättre ansvar för sitt eget liv. När han tar med sig Bob ut dagligen, då han står på Londons gator som gatumusiker eller säljer tidningar, drar ‘Bob’ en hel del publik och tack vare honom blir förtjänsten mycket högre än vad den brukar vara. Alla vill stanna och titta på Bob. Bob och James skiftande, lustiga och emellanåt farliga äventyr kom att förändra båda deras liv och långsamt läka såren från det förflutna. Och tack vare Bob, lyckas James ta sig upp på fötter igen. En rörande, intressant, rolig och fantastisk berättelse, som kom att bli en bestseller! Synen på hemlösa och hemlöshet har också förändrats hos många, som har läst den här boken. Och katten Bob har blivit känd över hela världen. (Det finns massvis av klipp på Youtube med James och Bob, intervjuer, dokumentärer, sök på ‘Streetcat Bob’) Bowen har även skrivit en uppföljare; ‘Mitt liv med Bob’, som jag ännu inte hunnit läsa. Och även en barnboksverion av den första boken, har han givit ut.

De från norr kommande leoparderna
av Bodil Malmsten

de-fran-norr-kommande-leoparderna
Jag tycker om Bodil Malmstens sätt att skriva, hennes enkla, men likväl brillianta stil, den lågmälda humorn. Jämfört med de två andra böckerna jag skrivit om är det här en bok i betydligt  makligare tempo, men den är väldigt underhållande och intressant att läsa. Jag gillar verkligen Malmsten, gillar hennes stil, och jag har ändå bara hunnit läsa ‘Priset på vatten i Finistiere’ tidigare, som jag tyckte mycket om. Det här är hennes tredje ‘loggbok’ som hon också varvar med egna fotografier. Små betraktelser från vardagen. Malmsten bor i Frankrike och beskriver på många sätt de olika kulturkrockar och skillnader mellan den franska mentaliteten och den svenska. Hon har lämnat sitt älskade Finistère, för en annan stad vid Atlanten – men där friden inte riktigt vill infinna sig. Hon skildrar sina känslor inför det franska och svenska samhället och inför sitt eget brokiga liv under två år. Läsaren får följa med på resor till Stockholm och New York, lära känna det besynnerliga grannparet och ta del av hennes tankar om sin frivilliga landsflykt och den påträngande ensamheten. Jag har ju många böcker kvar att läsa av Malmsten och det ser jag fram emot, inte minst boken ‘Så gör jag: Konsten att skriva’ en lärobok eller handbok om skrivandet med hennes egna erfarenheter, råd och beskrivning av hennes arbetsprocess.

 

 

En dag i franska färger / Patrick Modiano Wins the Nobel Prize in Literature

  patrick_m2

The Nobelprize 2014 in Literature is awarded to the French author Patrick Modiano: “For the art of memory with which he has evoked the most ungraspable human destinies and uncovered the life-world of the occupation”

Patrick Modiano has been named the 107th winner of the Nobel prize for literature. The 69-year-old is the 11th French writer to win the prestigious prize, worth 8m kronor ($1.1m or £700,000).  Gallimard, Mr. Modiano’s publisher, said it had reached the author to share the news. “He’s thrilled but still finds it difficult to believe,” said a spokeswoman.
Mr. Modiano’s latest book, “Pour que tu ne te perdes pas dans le quartier” was published last week.

The 18 members of the Swedish Academy chose a notably accessible author, who has written detective mysteries, children’s books and short novels of less than 100 pages. The laureate is a much-celebrated author in his native France as well as Europe, and his works have been widely translated. Mr. Modiano’s writing also has been brought to the big screen in “ Lacombe, Lucien,” the 1974 film by Louis Malle, about a young man in France at the end of World War II. “This time, the Nobel is recognizing a writer who is both popular and very respected in his own country and abroad,” said Lorin Stein, editor of the Paris Review. “He’s a very respected writer in France—easily one of the best-known living French writers.” Mr. Englund said that while Mr. Modiano has written brief works, they have serious themes about memory and the sense of self. Paris—where Mr. Modiano lives—plays an important role in the works, Mr. Englund said. For a reader not yet familiar with Mr. Modiano’s work, Mr. Englund recommended beginning with his 1978 detective novel, “Missing Person.”

bokomslag_mo missing person

Idag tillkännagavs det att fransmannen Patrick Modiano fick nobelpriset i litteratur. Spekulationerna har varit många, men många trott på den vitryska journalisten och författaren Svetlana Aleksijevitj, japanen Haruki Murakami, den syrianske poeten Adonis och andra populära namn som Margaret Atwood, Philip Roth eller kanske Joyce Carol Oates. I stället blev det alltså fransmannen Patrick Modiano – ett namn som många med mig tydligen inte var så bekanta med. Men sedan jag fick reda på mer om hans författarskap så blev jag mer och mer nyfiken. Till att börja med är jag lite av en frankofil och älskar det franska språket (och ja, även översatt blir det oftast vacker och poetiskt) För det andra ska han tydligen vara som en modern Marcel Proust, något som också bådar gott! Hans litteratur sägs vara lättillgänglig och han har även skrivit noveller och barnböcker. Nomineringen löd: “För den minneskonst varmed han frammanat de ogripbaraste levnadsöden och avtäckt ockupationsårens livsvärld”.

69-åringen är den elfte franska författare som fått priset. Gallimard, Modianos förläggare, meddelar att författaren är är förtjust över priset och fortfarande har svårt att förstå att han fått det.
Elisabet Grate har givit ut Modiano på svenska sedan tidigt oo-tal. Hon hoppas att fler upptäcker det hon redan själv gjort, hon hoppas att läsaren liksom hon blir nyfiken på honom, att försäljningen tar fart och att man sen köper en till och en till.  Hennes förlag har lyckats pricka in två Nobelpristagare på ett decennium. Senast var det J. M. G. Le Clézio som mottog priset 2008.

Kulturskribenten Per Wirtén säger: Patrick Modiano, som är av italiensk-judisk börd, återkommer ofta till temat antisemitism i sina böcker och alla hans verk utspelar sig i Paris under två epoker: andra världskriget och tidigt 60-tal. Per Wirtén har svårt att sätta fingret på författarens stil, men menar att det handlar om oerhört starka atmosfärer som man blir indragen i. – Han beskriver dunkla miljöer. Det är stora tomma lägenheter med väldigt ensamma människor i. Det är nattliga promenader, hemliga bilar och kaféer som plötsligt tänds på natten där det samlas ljusskygga individer, säger han. – Hans böcker är som en deckare där en gåta ska lösas men som aldrig blir löst. Han liknar också Modiano med svenska författaren Klas Östergren.

 

* * *
Läs mer: En vandring genom Paris med Patrick Modiano
Stockholms biblioteken tipsar om Modiano’s böcker, bok för bok

Oktober retreat

IMG_5092_1200

Första oktober, hösten är här och med den alla härliga färger. Helt klart mycket kyligare ute nu och det känns att vi går mot en mörkare period. Men ändå. Allt det färgglada runt omkring piggar upp litegrann.

IMG_5100_1200
Hade tänkt åka på bokmässan i helgen. Varit trött hela veckan, men tänkte dock att ombyte förnöjer och att energin nog återvänder bara jag tar mig ned. Men redan när jag satt mig på tåget kände jag mig utmattad, ja rent av svimfärdig, vet inte om det kan ha varit av lågt blodtryck. I ren panik så hoppade jag av tåget redan i Örebro! Har aldrig hänt förr. Finns inget som får mig att koppla av mer än att sitta på ett lugnt och tyst tåg. Satte mig och djupandades på en bänk och åt ett äpple och efter en stund så blev det bättre.

Så typiskt. Men bara tanken på att gå omkring i vimlet där kändes omöjlig: hade behövt åka iväg på retreat i stället så som jag kände mig. Men efter en liten stund av vila och andning så kände jag mig bättre igen. Orkade till och med promenera runt i Örebro och fota i det underbart vackra vädret. Så modet och humöret kom sakta tillbaka igen. Nu har jag tagit det lugnt i några dagar och känner mig (så gott som) återställd igen. Men behöver bara få vara.. Skapa små saker och inga större projekt.

DSC_0048_1200 IMG_5040_1200

Valrörelse och valaffischer (vyer från Västerås)

DSC_0015_1200

Valdagen idag och valrörelsen var naturligtvis i full gång när jag var på besök i Västerås, häromdagen. Här är några vyer därifrån.

DSC_0020_1200 DSC_9997_1200

Stora torget

IMG_2217_1200 IMG_2233_1200 DSC_0035_1200
En ny byggnad som jag inte sett tidigare

DSC_9974_1200

Gamla stan

IMG_2247_1200

Sovande änder i stadsparken

IMG_2238_1200

Mitt i city, köpcentret Punkt

DSC_9983_1200

Domkyrkan hade sprejats med hakkors här om veckan, dagen efter tapetserade människor det med hjärtan i stället <3

DSC_9987_1200

IMG_2230_1200

Efter lunch satte jag mig på biblioteket en stund (hade paltkoma efter lunchen så höll nästan på att somna där…)
bilden ovan: den inglasade övergången över till fackbiblioteket
som pryddes med skepp och lok.

IMG_2248_1200

I längan till vänster är stadsmuséet och konstmuséet. Stadsmuséet hade just nu en intressant utställning om design, mode och dataspel! Utställningar om stans historia och från vikingatiden fanns också. På konstmuséet som ligger i samma huslänga är just nu bilderboksutställning från olika barnböcker. Men även några andra konstnärer fanns representerade, exempelvis Lars Lerin.

Inför valet (gamla valaffischer)

Valet stundar i morgon och jag röstade redan i onsdags. Valet föll på Miljöpartiet (som många gånger förut) men övervägde även F! denna gång. Det som är positivt denna valrörelse är att det känns som att det är många som engagerar sig i valet, mer än vanligt. Många saker i Sverige som krisar på flera fronter och så särskilt mycket positivt (när det gäller vård, skola, omsorg, integration) har inte hänt i Sverige under de åtta år som alliansen haft makten. Oerhört många individer som kommit i kläm pga för lite personal inom vården, köer eller knepiga regler i hälso- och sjukvårdsfrågor. Vad det gäller arbetslösheten så har det inte precis blivit mycket bättre. Klimatfrågor är inte heller något vi kan vänta med att ta itu med, utan fler “gröna beslut” klimatsmarta beslut måste tas. Tänker också på hur vi ska kunna göra det bättre för de invandrare som kommer hit, och hur klimatet människor emellan i Sverige kan bli mjukare och mer vänligt. Den rasism som frodas nu är otäck. Men det är allas vårat ansvar.
Står du i valet och kvalet av vad du ska rösta på, eller har du det klart för dig? I vilket fall så bjuder jag här på ett utbud av lite gamla valaffischer från olika årtionden. Den enda som är från i år är Piratpartiets.

9_120340988 1991 janne och maggan bort_sloserivalaffisch-vpk-1979 Affisch 82

affisch-en-fast-kurs-med-folkets-fortroende ATP_AFFISCH AVF 5 1920    dsc00575 ny_demokrati obeg4 SAP 3 1938  valaffisch SAP valaffisch-socialdemokraterna val2014_annorlunda

 

 

Hamburgare och rödbetsjuice / Hamburger and beetroot juice

DSC_9809_450

Provade en ny juice, rödbetsjuice, jättegod och passar utmärkt till maten!
Tried this beetroot juice ‘”Beet it” for the first time and it was really delicious!

IMG_2138_1200

Provade också på att göra egna hamburgare förra veckan. Var år och dar sen jag gjorde, och hör verkligen inte till vanligheterna av det jag äter, men blev mycket gott och ännu godare med ugnsbakade rödbetor, sötpotatis och spenat till.
I made hamburger with sweetpotatoes, beet root, spinach and tomatoes.

Höstcollage / Autumn leaves and flowers

IMG_2185_1200

Under en skogspromenad idag kom jag att tänka på att jag ville göra ett höstcollage. Så jag plockade med mig några löv och sedan blommor och satte ihop lite enkelt. Ska göra någon höstmandala sedan, lite mer genomtänkt när jag får tid över.  // Selection of leaves and flowers and old magazines

IMG_2190_1000

Collage med gårdagens blad…

IMG_2199_1000

Något gammalt, något blått, något lånat… något fett.

IMG_2208_800

En tur till Skagen

DSC_9525

Här kommer några minnesbilder från en resa till Skagen för ett par veckor sen. Var där för ca många år sen och hade tänkt åka dit igen, men det hade inte blivit av förrän nu.
Båten gick vid 9.15 och var vid Stena i Göteborg redan runt 8.40, men då hade det redan samlats en del folk där, fast det fanns fortfarande platser så man kunde sitta och vänta.
DSC_9521_1200

En trevlig båttur och riktigt härligt att stå ute och blicka ut över havet. Här Götaälv

DSC_9540-(kopia)_1200
fika med fönsterplats och blicka ut över havet.. kan det bli så mycket bättre? 

DSC_9563

En tre timmars båtfärd till Fredrikshamn och sen tåg en halvtimme till Skagen. När man kom över till Fredrikshamn var det verkligen lugna gatan, bokstavligt talat. Gågator, så inte trafik i själva stadskärnan heller. En skön liten stad med mycket lugnt tempo och gemytlig stämning. 

DSC_9568

DSC_9557_1200
Udsalg eller ‘rea’ överallt…

IMG_1939_1200
Lite svårt att hitta till själva stationen, eftersom det inte var skyltat så jättebra i stan. Men det lilla pendeltåget var nytt, fräscht och fint och hade plats för cykel för den som önskade ta med sig det.

IMG_1929_1200
En halvtimme bort låg Skagen.  En väldigt trevlig liten ort med övervägande ljusgula hus i centrum. Allt kändes verkligen idylliskt. 

IMG_1718_1200
IMG_1724_1200
IMG_1738_1200

Skagen är ju känt som konstnärernas lilla stad med det ‘magiska’ ljuset ute vid havet. Och här fanns mycket riktigt många hantverkarbodar och små gallerier, konstshoppar och sen Skagens museum.

IMG_1741_800

IMG_1913

IMG_1756
Bamse-muséet med nallebjörnssamlingar

IMG_1750_1200
Det lilla torget

IMG_1775_1200_kopia
Friska vindar och kraftiga vågor. Här strax utanför en campingplats, en möjlighet att gå den här vägen – strandvägen – för att ta sig längst ut till ‘Grenen’ istället för gång eller cykelbanan. Och vi hade inga cyklar med oss, så började gå denna väg. 

IMG_1771_1200

DSC_9580

IMG_1788_1200
Här vid stranden och nu någon kilometer ut till Grenen – Skagens udde.
Så som det blåste här ute förvånar det mig att det verkligen kan/kunde sitta konstnärer här ute och måla. Och att det idag även hålls målarkurser här ute… Stor sannolikhet att allt bara hade blåst bort! Jag hade definitivt inte kunnat sitta här ute och måla i alla fall, tålamodsprövande så säkert :) Men visst, vackert ljus var det och lite ökenkänsla på sina håll. Det blev mycket fotograferande. Rådebjer Mile är lite ökenlikt och ligger någon mil söderöver, och ska vara riktigt fint. Men dit hann jag tyvärr inte denna gång. 

DSC_9638

DSC_9640

IMG_1836_1200
Grenen – där de två haven Skagerak och Kattegatt möter varandra. En hel del utländska turister, européer mest, ivriga att fota… 

IMG_1851_1200
De flesta tog av sig barfota eftersom vågorna rullade in ganska kraftigt och det var lätt att bli blöt om strumpor och skor

IMG_1823_1200

IMG_1916_1200
När vi var tillbaka i Skagens centrum igen var allt helt stängt och knappt en människa syntes till. Trist och inte speciellt turistvänligt så där en lördag! Endast en matbutik öppet. Hade tänkt gå på Skagens museum, men det hade stängt någon timme tidigare (vid 17.00-tiden). Trist, trist… Det enda var att sätta sig på tåget som redan stod inne och vänta i en halvtimme på att det skulle gå. Men var ganska utmattad så det var skönt att vila fötterna ett tag.

IMG_1935_1200

På pendeltåget. Klart mycket bättre standard, fräschare och mer tystgående än pendeltåg etc i Sverige.

IMG_1944-(kopia)_1200

Tillbaka i Fredrikshamn igen.

IMG_1950_1200

På båten och många trötta resenärer… Det här är vid 23-tiden och en del låg och sov på golvet faktiskt. Men inte stökigt för övrigt, utan ganska skötsamma resenärer. Jag spelade en del på enarmade banditer och vann en del med. Jag brukar har tur med dessa enarmade banditer, det kanske är min grej :) Var ganska trött när dagen var till ända, framför allt eftersom jag hade gått så mycket och hade blödande skoskav, som gjorde att jag fick problem att gå på foten i flera dar framöver. Annars en härlig resa!

 

När poletten trillar ned

IMG_2101_1200

För ungefär en vecka sen fick jag en aha-upplevelse.. en polett trillade ned… Detta grundat på en erfarenhet som någon annan berättade om och  – som blev som det känns nu – en vändpunkt, eller i vart fall, en markering till ett annat sätt att tänka, i mitt liv. Vill inte gå in närmare på vad just nu.. men det kändes som en stor sten släppte från mitt bröst och jag fick lättare att andas. Men även förstå och se mitt liv på ett annat sätt efter den stunden. Det har med det existentiella förhållningssättet att göra, och saker som kanske tärt, utan att jag kanske helt varit medveten om det, det har legat där under ytan bara. Det kändes som en stor befrielse att det kom just då. Så nu känns livet lite…enklare. Svårt att veta vad detta kommer att betyda i förlängningen och framöver, men det har gjort det lite lättare och mindre komplicerat att leva.