Lusten att lära, storytelling, narrativ terapi

Har läst många olika ämnen under min relativt sett långa skoltid, ja det beror väl på vem man jämför med men har i alla fall varit alltifrån musikelev på gymnasiet, vidare till olika typer av media, humaniora, religion, etnologi, programmering, psykologi och mycket annat. Kanske inte så mycket naturvetenskap hitintills, mer än enstaka kurser. Glädjande nog kan jag nu även ta del av det. Saknar kanske det där att vara specialiserad eller fördjupad i något ämne eftersom jag tror att det ger mycket. Däremot tycker jag om att ha en helhetsförståelse och försöka förstå hur allt hänger samman på något vis, det berikar en och man får större förståelse för andra människor och kulturer. Tycker om att kunna använda mig av vissa kunskaper på ett område och se om man kan tillämpa dem på andra.  Ofta kan man ju det även om det är rent metaforiskt och inte precis alltid leder nånvart. Vi hade en lärare i nätverk/programmering, runt sekelskiftet, som ständigt använde metaforer, de var dock väldigt svåra och luddiga att förstå; det var mycket om träd och löv och med hjälp av det skulle vi förstå en rad konkreta och praktiska detaljer. Det får ju sägas vara poetiskt sådär – fast jag blev inte ett dugg bättre på nätverk för det, tror jag inte. Men jag tyckte om tanken ändå.
Läste nyligen om Storytelling och det tycker jag är ett sånt fascinerande ämne.  Det verkar bli mer och mer vanligt. Går att använda på så många sätt. En annan sak jag kom att tänka på när jag tänker på Storytelling som på sätt och vis är lite likt, eftersom det har med berättande att göra, är narrativ terapi. Det är inte så vanligt i Sverige ännu men börjar användas mer och mer som metod. Det handlar om att personen får berätta muntligt eller skriva om sitt eget liv. Det är ju lite likt psykodynamisk terapi. Men sedan stannar det inte bara där utan personen ska även blicka in i framtiden och berätta vad som då ska hända, alltså ett positivt framtidsscenario, en längre visualisering. På så vis kan en läkningsprocess ske. Det här läste vi lite grann om i Medicinsk antropologi, hur både fysiskt och/eller psykiskt sjuka personer använt dessa metoder och sedan i många fall blivit friska. Jag tycker att det verkar vara en spännande metod.

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s