Ayurveda, Triphala, Manuka honung och Vedisk litteratur

IMG_2347_1200

Jag har levt med ett ‘Ayurveda-tänk’ i bakhuvudet i perioder, till och från sedan 2005 då jag läste en helgkurs i ämnet och därefter en massa litteratur i området (inte minst Chopras ‘Perfekt hälsa’), samt försökte praktisera vad jag då hade lärt mig. Det gick väl lite sisodär och yoga är något som jag fortfarande inte fått in som någon rutin i min vardag men skulle vilja. Men har dock insett mer och mer att det är ett system som känns klokt och som allt som oftast stämmer, för mig i alla fall. Försökte länge och väl förstå hur man som västerlänning skulle kunna tillämpa ayurvediska vanor i sin vardag, något som kanske inte alltid är helt lätt eftersom Ayurveda är ett 5000-6000 gammalt kunskapssystem om hälsa eller egentligen – om livet. Det härstammar från Indien och livsstilen där ser ju lite annorlunda ut, på många håll i alla fall. Idag definieras Ayurveda som ett sätt att hjälpa oss hitta tillbaka till vår ursprungliga balans och lära oss påverka våra liv till det bättre. Att vårda vår mentala och själsliga kraft har lika stor betydelse för vårt välmående som livsstil, kost och motion enligt ayurveda.

Som Vata-Pitta person (läs mer här om Ayurveda) var det en hel del jag behövde tänka på i mina dagliga rutiner, framför allt att ta mig tid till mer stunder av stillhet, noga med sömn (Vata är en rörlig person med ett rörligt sinne, tar in mycket men också svårare för att få ro – ev. lätt neurotisk, ‘pitta‘-personligheter är mer av det uthålliga slaget och kan, om det slår över, bli beroendepersonligheter och inte ovanligt – bli arbetsnarkomaner. Kapha är mer av en ‘seg’ personlighet – för mycket kapha kan innebära att man liksom stagnerar, en del får problem med övervikt, bli för stilla, får lättare för depression osv. Kombinationer av dessa är vanligt, men oftast har man mer av något) Tid på dygnet och årstider delas också in efter doshorna på olika sätt, det kan man känna av, vid olika tidpunkter på dygnet.

Enligt ayurvedan ökar ‘pitta’-doshan på hösten och det lämpar sig med kalla och lätta födoämnen. (på vintern däremot varma) Jag köpte ‘Triphala‘ – ett ayurvediskt kosttillskott som jag också tagit förr om åren, och som återställer balansen i kroppen (och är samtidigt som en mild, snäll detox) Triphala balanserar vata och passar utmärkt för att rensa ut gifter från matsmältningssystemet. Om man använder det under en längre tid har det en rengörande effekt och frigör gifter på en djupare nivå.

IMG_2413_triphala

“Literally meaning “three fruits”, Triphala is a traditional Ayurvedic herbal formulation consisting of three fruits native to the Indian subcontinent: Amalaki (Emblica officinalis), Bibhitaki (Terminalia belerica) and Haritaki (Terminalia chebula).” 

Manuka-honungen bredvid införskaffades också. Världens nyttigaste honung – från Nya Zeeland, som tar kål på bakterier likt pencillin. (den svenska motsvarigheten Ljunghonung ska vara nästa lika bra!) Men på många håll ‘fuskas’ det med denna honung, så se till att få ett bra märke som garanterar kvalitet, annars kan den späs ut med sirap eller något annat. Comvita har fått en kvalitetsstämpel på sig, enligt ett test jag läste för en tid sen, medan väldigt många märken underkändes.

Det har kommit väldigt mycket litteratur om Ayurveda, de senaste fem åren. Från att ha varit så gott som okänt för allmänheten har det under de senaste åren skrivits kokböcker, livsstilsböcker, och en mängd artiklar på ämnen om hur en kan tillämpa Ayurveda i vardagen, vilket ju är kul.

janesh_ayur i-det-sista-regnet

En som blivit känd på området är t.ex. Janesh Vaidya för sin bok ‘Maten är min medicin’ som är en vegetarisk kokbok baserad på ayurvedan. Vaidya är yogapraktiker och presenterar klassiska recept och nya rätter – Sverige möter Indien –  i soppor, sallader, gratänger, curryrätter osv. Inom ayurvedan handlar det ju om att äta efter sin kroppstyp och många av recepten har kompletterats med tips vad man kan tänka på, eller vilken råvara man kan byta ut mot en annan, om man har en viss kroppstyp. Han har även kommit ut med boken ‘Yoga är min terapi’ och en barndomsskildring: ‘I det sista regnet’. Den sistnämnda boken har jag, men har inte hunnit läsa än, så recension uppkommer någon gång framöver.

Photos and a movie from the Medieval Days

IMG_1617_1200

Felt a lot better this afternoon, so I went to the ‘Medieval days’ – a Medieval festival, in my town Arboga. Today, sunday, was the last day.

IMG_1636_1200

Many citizens of Arboga and the surrounding area, as well as the visitors from near and far, join this medieval celebration.  The program includes children’s parade, theatre performances, ghost walks, treasure hunts, medieval market, knights displays, fire shows, jester school, lectures, medieval music and wedding, not to forget the storytellers and artisans with their workshops.

IMG_1649_1200

From ‘Ahllöfsparken’

IMG_1660_1200

A movie from this day – Music: Hume

RIP Malik Bendjelloul 1977-2014

malik_450

Så oerhört tragiskt att Malik Bendjelloul har gått bort. Jag hörde det på Kulturnyheterna igår och kunde inte riktigt ta in det. En människa som var så full av liv och entusiasm och uppfinningsrikedom, beskriver medarbetare. Kobra igår kväll var tillägnat Malik,  som också  varit reporter och medarbetare på just Kobra. Malik hade själv gjort alla kluriga och fantastiska vinjetter till programmet. Eftersom han själv inte var så tekniskt bevandrad hade han klippt ut mycket av rekvisitan och kulisserna, så fast det såg väldigt avancerat ut så var det egentligen ganska enkelt, menade Malik. Han hade länge tyckt om att klippa och klistra för hand och det var metoder som han använde sig av i tv-inslag och film. Han använde sin uppfinningsrikedom när inte det tekniska kunnandet räckte till, och slutresultatet blev mycket bra och originellt ändå.

Den första tv-produktion han var med i Ebba & Didrik, som Ebbas kompis. Jag minns honom mycket väl där. Han var också med i programmet Pop i Fokus under en tid. Sen var det intressant att höra lite mer bakom kulisserna om hur Searching for Sugarman gått till och olika reportage han gjort till Kobra som på olika sätt var unika, intressanta och roliga och även om dokumentärfilmaren Malik. Så intressant att få se “helhetsbilden” av honom vilket jag inte gjort tidigare. Men nu är han alltså borta och det är så tragiskt.  Hans bror Johar  sa att han varit deprimerad under en tid, så han tog alltså sitt liv. Trots många framgångar och mycket på gång framöver.  Otroligt sorgligt.
DN skriver i dagens upplaga “Kunde ha blivit en ny Bergman”  och ett personporträttet “Berättelsen var alltid drivkraften”

Se Kobras specialprogram om Malik Bendjelloul 

Lästa böcker, hösten 2013 / Bookreviews autumn 2013

Här kommer en sammanfattning över ett urval böcker som jag har läst hösten 2013. Finns en del jag håller på att läsa nu och då kommer recensioner längre fram. Jag hade hoppats komma igång lite mer regelbundet med bokrecenserandet igen, men eftersom jag har haft vissa koncentrationsproblem med att läsa böcker under våren och hösten så har det inte gått i den takt jag har tänkt mig, utan ganska långsamt och många böcker står fortfarande olästa, trots att det finns flertalet titlar som tilltalar mig.

Faktaböcker

Reporter – En grundbok i journalistik
av Björn Häger
En heltäckande lärobok som tar upp det moderna journalistyrkets olika delar, där fokus inte ligger på enbart tidningstexter utan också på arbete för radio, tv och webb. Författaren tyckte att journalisthögskolorna saknade en bra sammanfattande bok i journalistik och därför skrev han den här. Jag som vill lära mig journalistiken i större utsträckning, tyckte att det här var en riktigt bra investering. Det praktiska arbetet beskrivs ingående i avsnitt om skrivande, nyhetstänkande, faktainhämtning och etermedieproduktion. Den sätter in journalistiken i ett teoretiskt sammanhang, ger historiska perspektiv och resonerar även om hur medielandskapet och journalistrollen förändras. Trots bokens 450 sidor känns den inte speciellt “tung”, utan är lättfattligt och intressant skriven.

Årets bild 2013 – Sveriges bästa pressbilder samlade i en bok
Årets bild arrangeras av pressfotografernas Klubb och är Sveriges främsta och förnämsta fototävling. Landets pressfotografer deltar i sina bilder från året som gått och en jury väljer ut de bästa bilderna. I samband med tävlingen presenteras en årsbok som presenterar de vinnande bidragen, med texter och beskrivningar till bilderna. Årets bok köpte jag på bokmässan och den innehöll så mycket intressanta bilder av olika slag! Här finns mycket att betrakta och att lära av. Årets bild blev av fotografen Paul Hansen, med en bild från barnbegravningen i Gaza. En gripande bild på så många olika sätt. “Hansens styrka är att fokusera på dramat och avskärma allt onödigt. En kombination av hårda fakta och starka känslor”.


Romaner

Den bästa dagen är en dag av törst
av Jessica Kolterjahn
En bok som jag faktiskt vann, på twitter (!) av författaren Jessica Kolterjahn själv. Det handlar om Karin Boyes liv. Året är 1932 och Karin tar sin tillflykt till Berlin. Bakom sig lämnar hon sin make, sina älskare och det intensiva arbetet med tidskriften Spektrum och översättningen av Det öde landet. Djupt deprimerad hoppas hon att psykoanalysen ska kunna bota henne, driva ut det gift som rinner i hennes kropp. Hon möts av en stad som skrämmer henne men upptäcker också en värld som aldrig tidigare varit tillgänglig för henne – en värld där män öppet älskar män och kvinnor älskar kvinnor.  Det är författarens tredje roman och som jag har uppfattat det är det en ‘litterär fantasi’ om Karin Boye; en fiktiv berättelse där författaren tagit sig friheten att ändra verkligheten, och alltså inte en renodlad biografi om Boyes liv. Som läsare förstår man att förutsättningarna att leva ett autentiskt liv på Boyes tid måste ha varit minst sagt svårt – så hårt styrt av olika konventioner och den tidens moral. En riktigt bra historia som berör på djupet. Modigt också av författaren att ‘tolka’ och fantisera kring Boyes liv och göra det så pass bra och trovärdigt.

Guldburen
av Sanna Ehdin Anandala
Liknelser mellan Fifty Shades of Grey och denna bok har förekommit, men där Fifty Shades of Grey bara underförstått är en bok om sexberoende (och maktmissbruk?) så är Guldburen mer uttalat en bok om sexberoende och medberoende.  Författaren ger ingående analyser av personernas bakgrund och varför dessa beroendebeteenden kan uppkomma. Det gör den till något mycket mer och bättre än den förstnämnda. Prologen i boken för mina tankar till delar av Kubricks film “Eyes wide shut”. På ett plan upphöjer denna historia passionen och de erotiska äventyren. Vilket dock efterhand leder till en karusell som blir allt svårare att stoppa eller hantera.  Som läsare är detta en roman som ger många svar, men den lämnar mig samtidigt med en hel del frågor… Hur mycket är självupplevt? Hur märkt blev författaren av det som hänt och hur lätt eller svårt det var att gå vidare? Fanns det saker som var positivt? Läst i ljuset av att delar av romanen är självupplevd gör alltså att man ser den på ett annat sätt, än om den helt och hållet hade varit uppdiktad.
Romanen väcker vidare mer universella frågor om tillit, om vad kärlek egentligen är, om att sätta gränser och var gränsen går mellan sunt och osunt?  Huvudkaraktären här är en 38-årig kvinna. Jag tänker på alla utsatta flickor (och pojkar?) i tonåren som blivit offer för förövare på nätet, vilket varit aktuellt den senaste tiden. En 13-åring som exempelvis tog livet av sig i samband med en sån här händelse, av skam och skuld för det som hänt. Förövare som är oerhört svåra att komma åt, samtidigt som flickorna som faller offer många gånger längtar efter bekräftelse och kanske helt saknar självkänsla eller känslan av att vara sedda. Vad är det då som gör att män på allehanda positioner utövar den här typen av maktmissbruk? För att de kan.
När en 38-årig erfaren kvinna dras in i historier som dessa och inte riktigt förstår vad som pågår är det kanske inte speciellt konstigt att tonåringar helt utan självkänsla kan göra detsamma.

Mig äger ingen
av Åsa Linderborg
Den här boken tar jag upp igen nu för att den är bioaktuell, och det kan vara intressant att jämföra boken med filmen. Det sägs vara Persbrandts stora roll i livet, där han gör rollen som huvudpersonens pappa. Alltså, i stora drag handlar boken om Åsa Linderborgs berättelse om sin uppväxt med en alkoholiserad pappa i Västerås. Humorn blir en vardagsstrategi under folkhemmets storhet och fall. Tyckte mycket om boken när den kom. Åsa Linderborg har dock inte haft något inflytande över manuset, varför hon nu är delvis upprörd över den bioaktuella filmen, som hon menar är en missvisande bild av verkligheten. Exempelvis så ger din inte alls rätt bild av hennes mamma, så som hon gav den i boken. Linderborg har vägrat intervjuats av några journalister kring frågan, men däremot så gick hon med på att intervjua sig själv och skriva en artikel om det för att reda ut alltsammans – en artikel man kunde läsa i Aftonbladet här om veckan.  Återigen, ser fram emot filmen. Det verkar bli ett bra svenskt filmår.

To do a food and travelbook

plate_chicken


So, I am going to do this book with food based on my travel from different places in the world (such as New York, Barcelona, Paris, The mediterrean region and Sweden…)
That’s why I now have started to try out different kind of recipes and flavours and want to know much more about food photography.
The book will also be a documentary about the different cities and places I’ve been visiting. The recipes are going to be all new and invented by me. Also healthy ones! As long as possible. I am very excited to do this.

brooklyn_550

I also noticed I could bring life to my old photographs, with my new photoshop skills! Above Greenpoint in Brooklyn New York, from 2008! It made me soo happy!!

skyline_bw_800_b
New York, Skyline

cheesecake550
I made this cheescake/chocolatecake, yesterday. (In swedish cheesecake with a kladdkakebotten) It’s dairy free and glutenfree.

jordgubbssmoothie_500  Strawberry smoothie

bovete_crepes_550…Buckwheat crêpe – perhaps Paris and then even american (New York) panncake (im figuring it out…)

Annie Leibovitz portrait photographer

annie_leibovits Annie Leibovitz is one of Americas most famous portrait photographer and I
admire her work. She’s been working for Rolling Stone magazine, Vogue and Vanity Fair
and her work is wellknown all over the world. She learned that she could work for magazines and still create personal work, which for her was the most important. She sought intimate moments with her subjects, who “open their hearts and souls and lives to you.” Recently I saw a interesting documentary about her:
Kreativa visionärer: Annie Leibovitz

It’s from a swedish page but the interview is of course in english.
* * *

Annie Leibovitz är en av amerikas främsta porträttfotografer. Hennes bilder har förekommit på utställningar i hela världen och hon har( bland många kändisar) porträtterat John Lennon och Yoko Ono i ett av de kanske mest kända omslagen genom tiderna, bara strax innan Lennon dog. Genom en tillfällighet fick jag nyligen en länk till en dokumentärfilm om henne. Eftersom jag just nu studerar olika stilar i fotografins historia och dessutom tycker att porträttfotografi är ett fascinerande område så tyckte jag det var extra intressant. Men hon har inte bara fotograferat porträtt utan har en stor bredd.
Det är en nära och intressant dokumentär/intervjufilm som visar hur hon jobbar och går på djupet med “filosofin” bakom hennes bilder. Den heter Kreativa Visionärer: Annie Leibovitz.
Leibovitz (född -49) studerade konst och måleri på San Fransisco Art Institute och tog samtidigt kvällskurser i fotografi. I tjugoårs åldern började hon jobba för Rolling Stone magazine och blev deras huvudfotograf 1973, då hon fotograferade mode, reportage, kändisar mer dokumentära bilder. “Jag formade tidningen och tidningen formade mig” som hon säger i dokumentären Kreativa visionärer. Men det var viktigt att hon vid sidan om tidningsjobben fick skapa mer personliga verk, det var hennes ledstjärna. Hon lyckades skapa nära, intima bilder på personer, så som man sällan sett dem tidigare. Det är karakteristiskt för hennes arbete och gör hennes arbete så speciellt.

På 80-talet började hon istället jobba för Vanity Fair och Vogue för att sedan göra reklamkampanjer och efter det samarbeta med olika kulturorganisationer som The American Ballet Theater, The Brooklyn Academy of Music m.fl.

The Sunshine Award

sunshine_award

Thank you very much Ariadnisthread – for nominating Creative Garden for the Sunshine Award!

Ariadnisthread “Explore everyday life” such as travelling, photography, shopping, food, studies and work. Here you can enjoy lots of beautiful photos from Copenhagen, Denmark for example.

On to the award acceptance process: according to the rules, nominees must (i) include a link in your blog to the blog that nominated you;
(ii) answer some questions about yourself; (iii) nominate 10 fellow bloggers, linking to their blogs; and (iv) inform them that they have been nominated.

Q&A:

1. Who is your favorite philosopher? I would say Kierkegaard as one of my favourites. And for example Hildegard von Bingen, Jesus, Gandhi. But there’s also philosophers in our time; poets, writers and artists that I consider as great philosophers.  Children can also be the best of philosophers.

2. What is your favorite number? For some reason I think it’s 8, like eternity.

3. What is your favorite animal?  Dogs! But I like other animals too, animals light up my life!

 4. What are your Facebook and Twitter? fb: Sofia Sunfieldphotos and filosofia_tweet on twitter, instagram filosofiaphoto

5. What is your favorite time of day? That’s very different from time to time…I enjoy evenings when I can just relax.

6. What is your favorite holiday? Christmas, with all colors and candles

7. What is your favorite physical activity? Walking, swimming, cycling

8. What is your favorite non-alcoholic drink? Pineapple juice, grape- or coconut juice (or smoothies), liqourice-, mint tea (at the moment) or cappuchino

9. What is your passion? Travel – I like to explore – like hiking enjoy cities and culture. I like to photograph and paint, design, cooking. Or just enjoy the mysterious things in life. I don’t wanna do things in a hurry. I like to drive and see/explore landscapes. But I also enjoy very simple stuff… Music. A very good movie or a book. Nature! Animals!

10. What is your favorite flower?  Valmo and cornflower, for example.

And now my own nominations to pass the Sunshine Award on in alphabetical order:

Creativity Aroused

Dream Lenz

Inspiration import

je ne sais pas

kbvollmarblog

Poems from Oostburg, Wisconsin

Taste for adventure

The Timeless Treasure

The World Through My Camera Lens

Urban Wall Art & Murals